Så var det dags att träffa Örebro Spelmanslag igen. Det var många gamla spelkompisar som kom fram till mig och önskade mig välkommen tillbaks till laget. Det värmde och kändes roligt att höra alla “välkommen tillbaks”! Det var några år sedan som jag var med o spelade med dem. Har haft mycket annat för mig tidigare så det har inte funnits tid för att ytterligare engagera sig i en grupp till. Sen kom pandemin o allt som jag då höll på med slogs i spillror. Så i sommar har jag haft kontakt med de ansvariga i laget o pratat med dem om att göra en satsning till hösten 2021. Anledningen är att jag saknar kontinuiteten i mitt spelande. Den sociala kontakten o att kontinuerligt spela o öva på låtar har jag saknat under pandemin. Jag behöver lite utmaningar o morötter för att jag ska hitta min inspiration/motivation att tycka om att spela. Har jag inget mål eller motivation tar jag inte fram instrumenten och spelar. Att träffas regelbundet o ha olika delmål i laget är vad jag behöver för att fortsätta spela regelbundet. Sen sa det bli roligt att få träffa alla nya i laget. Denna gång hann jag inte prata med de två nya tjejerna som var med denna gången. Men det får jag ta igen nästa gång.
Nu var det dags att gå in i en annan del av livet – PENSIONÄR PÅ RIKTIGT!! Familjerna med barn o barnbarn uppvaktade mig i dagarna två. Ballonger o serpentiner i taket ock lekar både inom och utomhus blev det. Ett trevligt sätt att umgås på även fast vädrets makter inte var på vår sida. Tack till alla i min familj som förgyllde min dag- ingen nämnd ingen glömd.
På Facebook var det fullt pådrag också med gratulationerna. Här nedan kommer ett axplock på fina bilder som jag fick av gamla o nya vänner. Tackade alla Facebookvänner genom att spela in en låt: Polska från Elverum en av mina favoritlåtar. Lade in bilderna så det blev ett bildspel o la ut det på Facebook. Tyvärr kan jag inte göra det på min hemsida. Håll tillgodo nedan med låten.
Polska från Elverum
Bilderna har jag fåt från: Alf Ekblad, Gudrun Jansson, Olle Linder, Linn Elvkull, Eva Jansson, Lotta Olsson, Siv o Bert Holm, Birgitta Linder, Anders Norudde, Tina Österdahl, Bosse Jansson och Nicke Hultin.
Det börjar röra på sig nu ute i spelstugorna. Speltillfällena börjar åter att komma till en mera normal nivå. Men som sagt det gäller att vi fortfarande är lite restriktiva mot varandra. Har inte haft en förkylning på över ett o ett halvt år.
Lyssna på konsert i Karlstad
Ska till Karlstad 6/10 o lyssna på när en gammal spelkompis som ska spela hardingfela i Wermlands Opera. Thomas Heineman som han heter min gamla spelkompis – är altviolinist i orkestern o ska spela solo två stycken av Per Gynt. De har hyrt in en hardingfela till honom som han numera sover med o spelar dygnet runt. Ska bli mycket spännande att höra Thomas spela dessa två stycken. Thomas o jag har haft mycket roligt ihop på 70 o 80-talet. Vi har tillsammans drivit olika kurser o utbildningar för spelmän o dansare i Örebro län m.m. Listan kan göras lång på allt vi gjort innan Thomas bestämde sig för att bli violinist. Han blev nästan violinist – han blev altviolinist. Å det ä en historia för sig. Vi har haft telefonkontakt under alla år när våra familjer o arbeten krävde den mesta av vår vakna tid. Men nu hoppas jag/vi på att kunna träffas å spela lite mera. Thomas verkar väldigt sugen på att ta upp folkmusikspelandet igen.
Här nedan kan ni lyssna på en Youtube-film som jag fick av Thomas Heineman i vintras 2021
MA 1 omstart
Sen ska jag träffa MA 1 -gänget igen den 10:e oktober nere hos Pehr Falkenström i Svinnersta. Kärt återseende efter alla konstiga Zoom-möten som vi haft. Bilden är från ett tidigare möte med MA 1-gänget.
Örebro Spelmanslag omstart
Ska nu i höst göra en omstart i Örebro Spelmanslag . Eftersom jag numera är pensionär så finns det mera tid att ägna sig åt att spela med olika grupper o personer. I Örebro Spelmanslag finns det många av mina gamla spelkompisar från 70 o 80-talet. Många av dem har jag haft deltagit i olika studiecirklar eller helgkurser under åren som jag varit ansvarig för. Vi har haft väldigt mycket roligt under åren så det ska bli kul att få träffa dem lite mera regelbundet. Har idag suttit o lärt mig en massa låtar som spelmanslaget lärt sig på kurs nu i helgen 17/9-19/9. har iallafall hunnit med att lära mig 5 av de tio låtar som de lärt sig under helgen. Resten får jag ta lite då o då.
Bild nedan. jag var med Örebro spelmanslag o spelade utanför Östansjö för ett antal år sedan.
Blå Bergens Borduner omstart
En annan plan jag har är att träffa mina kära gamla vapendragare i Blå Bergens Borduner. Jag har sagt att jag ska höra av mig till Freddy o Anders när jag är hemma i Örebro. Vi har pratat om att träffas lite mer oftare vi som bor nära varandra (Örebro, Karlskoga o Askersund) och öva in lite nya låtar på tre. Sen kan vi träffa Stefan i Rättvik o ta en riktig rephelg alla fyra. Vi får se hur jag/vi i Blå Bergen kan få till det sättet att repa på.
Bilden nedan: Blå Bergens Borduner repar i Anders stuga ute i Ölen utanför Degerfors.
Dans i Västra Sund omstart
Magnus Thörnblad från Västar Sund utanför Arvika ringde mig o berättade att de kör igång Danshuset i Västra Sund så smått från och med första fredagen i november vilket är den 6/11-2021. Det ser jag fram emot att få åka till å få spela till dans igen.
Sjunga i kör nystart
Jo en sak till som jag kom på som blir helt nytt för mig denna höst. Jag har gått med i en kör på Väddö. Blev uppraggad till kören av en granne. Kören behövde manliga körmedlemmar. Så jag tänkte inte så mycket å tackade ja till erbjudandet. Men på ett villkor om det var ok för alla att jag på hösten o vintern kommer lite sporadiskt? Det var inget problem tyckte körledaren. Du kan öva hemma. Kören övar ungefär varannan vecka o ibland varje vecka. Beror lite på hur körledaren arbetsschema ser ut. Ska försöka vara med några gånger i höst. Jag har i min ungdom sjungit i en skolkör från det jag gick i 2:an till:s jag på men slutade när det inte gick mer att sjunga p.g.a målbråten. Alla killarna i kören hamnade i mårbråten under vårterminen i årskurs 6. Synd tyckte vi alla bland killarna för det var roligt att sjunga. Så ser mitt CV ut när det gällare körerfarenhet. Men sköj ska det bli att börja sjunga igen o inte bara spela.
Slutklämmen
Pandemin har varit lång. När jag ser tillbaks på vad jag gjorde när jag inte kunde träffa någon att spela med fysiskt. Här kommer mitt 1:sta inlägg på Facebook när pandemin drog igång ordentligt i mitten av mars 2020. Alla spelningar o spelkontakter upphörde över en natt o jag satt hemma o funderade vad ska jag nu göra för att hålla igång mitt folkmusikmusiserande? Men den kreative Ola Stinnerbom började lägga ut dagens joik på Facebook o jag blev inspirerad av det han gjorde. Det slutade med att jag lärde mig en ny låt varje vecka som jag sen la ut på Facebook för att sen kunna inspirera andra att göra något för folkmusiken. Har fått mycket gensvar från mina 10 st inlägg innan sommar jobbet gjorde att jag fick pausa inläggen. När hösten kom blev det mer sporadiska inlägg på Facebook. Här nedan kan ni lyssna på mitt första inlägg i serien: “Folkmusik från hemmet i dessa covid-19-tider”. Alla tio inlägen finns på min hemsida samlade på denna länk “Folkmusik från hemmet i dessa covid-19-tider”. Här nedan kommer Pols efter Henning Trôen Norge. En av mina favorit spelmän i Norge.
Jaa! Det verkar bli en bra spelhöst efter att nästan allt spelande tillsammans o i grupp lagds på is. Ser fram emot hösten 2021 och hoppas att pandemin avtar. MERA FOLKMUSIK ÅT FOLKET!!
Efter nu ett och ett halvt år utan några spelningar i sikte (p.g.a. pandemin) så fick jag tre förfrågningar om att spela. Två begravningar en den 2/9 i östra Värmland och en begravning den 4/9 i södra Närke. Den mest spektakulära spelningen den 11/9 var den förfrågan jag fick ifrån Visitroslagen.
Den första begravningen 2/9 i Karlskoga spelade jag på minnesstunden. Det var en gammal danskollega o ledare i Karlskoga byggde gillet som hade gått bort. Jag hade satt ihop två låtar som jag spelade direkt efter varandra. Jag hade valt att spela säckpipa Den första låten var en visa ifrån Småland Lördagsvisan efter Kryl Masse Urshult i Småland. Se text nedan:
På vännen min jag tänker och hjärtat mitt det gläds och ler när morgonsolen blänker och aftonsol går ner Men nu är veckan slutad och nu går jag till tösen trallala, trallala, hoppfallerallala Ögonen blå som duvan och kinden röd som krösen trallala, trallala, hoppfallerallala
Den andra låten jag spelade var trad låt ifrån Värmland Säckpiplåt ifrån Norra Råda. Nedan kan ni höra hur arret lät. Har lagt till lite komp från min hardingfela.
Begravningen i södra Närke lördagen den 4/9 spelade jag samma låtar som jag gjorde på den begravningen den 2/9. Jag spelade under själva begravningscermonin och även på minnesstunden där jag också spelade säckpipa och underhöll släckt o vänner till den avlidne. En trevlig dag där minnesstunden kunde hållas utomhus.
VisitRoslagen är turistbyrån i Norrtälje. De skulle arrangera årets Roslagsmarch i Grisslehamn lördagen den 11/9 och hade fått tips ifrån vår granne Chatrin Edblad som driver Folk å Fä att hennes granne på “Spelmans” spelade säckpipa. Jag tackade ja direkt. Deltagarna skulle gå en rundslinga på 12 km med start från Grisslehamn sen till Tomta ( där jag sommarbor) där Chatrin Edblad skulle bjuda de marscherande deltagarna på lunch. Därefter drog man rakt över ön på en skogsbilväg där nästa stopp blev Kvarnsand där det vankades fika. Därefter slutspurten in till Grisslehamn och Albert Engströms ateljèn där deltagarna gick i mål. Mellan Tomta och Kvarnsand på ett bra ställe som jag hittat skulle jag bli dagen musiköverraskning. Jag hade hittat en bra klippa att stå på nära skogsbilvägen. Från de ansvariga fick jag godkänt på torsdagen innan marschen. Eftersom jag skulle stå ute och spela mellan kl. 10:30 till 13:45 på min säckpipa så var ju läget med vädret spännande hur det skulle bli. Såg inte så lovande ut men det fanns en reservplan att jag vid regn skulle stå o spela inne i Grisslehamn på en uppbyggd scen. Lördagen den 11/9 på morgonen när jag vaknade drog jag upp rullgardinen, då var skogen insvept i dimma å det var väldigt fuktigt ute. Det innebar att säckpipan kommer att fungera ett litet tag innan den ger upp. Men enl. väder prognosen skulle det lätta lite senare på förmiddagen – vilket det gjorde. Dimman lättade och vinden mojnade och det var riktigt skönt ute. Jag laddade upp med fika stol och ett bord där jag skulle ha mina grejer under dagen. Vid kvart över tio så var det dags att åka iväg till spelplatsen där jag skulle överaska deltagarna i Roslagsmarschen.
Det blev ett maratonspel där deltagarna kom utspridda så jag hade inte en chans att få varken mat, kisspaus o vila. Jag stod och spelade säckpipa i tre timmar. Det var en fantastisk akustik i skogen denna dag, så jag hördes långt bort innan deltagarna såg mig på min klippa. Det blev många härliga leenden filmer fotograferande, påhejandes tjoandes m.m. från deltagarna när de fick se mig stå och spela. Några klättrade upp till mig och vill ta sig en pratstund om instrumentet. Kan bara säja att det blev ett mycket uppskattat inslag i Roslagsmarschen. Vi hade besök av goda vänner från Uppsala som kom med mat till mig, men maten fick vänta till sluttruppen kom o berättade att nu har alla gått förbi. En mycket kul o innehållsrik dag har jag iallafall haft. Det var en väldigt bra Corona-anpassad spelning den första ordentliga spelningen på ett och ett halvt år. Tack till VisitRoslagen för att ni anlitade mig!
Här nedan finns en film som ni kan kika på. Filmen har jag fått ifrån våra goda vänner ifrån Uppsala.
Efter snar nu 2 år utan någon spelning så händer det Tre st. spelningar inom två veckor nu i september. Två begravningsspelningar, en i Karlskoga och en i Svennevad. Visserligen är en spelning inom familjen o en där jag på eget initiativ vill delta och spela på en minnesstund när en god vän från Karlskoga bygdegille har gått bort.
Sen fick jag en förfrågan från Visitroslagen i Norrtälje där jag ska underhålla folk som går en rundslinga från Grisslehamn via Tomta Kvarnsand o sen åter Grisslehamn ca.12 km. Jag ska sitta i skogen mellan Tomta o Kvarnsand och spela på min säckpipa mellan kl. 10:30 -13:30 vis bra väder. Vid regn fixar de en scen till mig inne i Grisslehamn. Ska bli görsköj!
Bild ovan Grisslehamns fiskehamn o havsbaden i bakgrunden.
Ännu en sommar utan spel o engagemang i denna sega pandemitid. Har börjat att snegla på lite låtar i från MA1 låtsamlingen med Per Andersson 1731. Blev lite inspirerad när vi hade besök på Tomta/Väddö av några goda vänner som vi känt i mer än 40 år. Lotta (en gammal spelkompis från 70-talet hade lärt sig tre låtar ur notsamlingen Ma1- Hon undrade om jag kunde tänka mig spela in låtarna hon lärt sig på mitt vis. Vem kunde motstå den frestelsen! Det behövs inte så mycket mer inputt för att jag kommer igång lite igen. Sagt o gjort jag skrev upp vilka låtar hon ville jag skulle tolka låt nr. 11, 38 och låt 39. 38 o 39 kunde jag med 11 fick jag sätta mig ner o plugga in. När jag var klar med inlärning o inspelning av 1:a låten skickade jag in låt nr 55 till Lotta. Men det visade sig vara fel låt. Jag hade lärt mig fel låt! Så kan det gå när man inte läser vad jag skrivit upp – Låt nr 11 skulle det vara. Så jag fick börja om. Men inget ont som har ngt gott med sig – nu fick jag ju lära mig två för mig helt nya låta. Det kändes väldigt positivt! Nu är låt nr 55 skickad till Lotta – min tolkning av låten. Ska fortsätta med de andra två låtarna vid tillfälle. Känns gött o komma igång och spela!
Bild från klipporna vid Havsskogen på Väddö
Här nedan kan ni lyssna på de två låtarna jag lärde mig MA1 Per Andersson 1731.
Låt nr. 11 D-moll. MA1 Per Andersson. Min tolkning av låten.
Låt nr. 55 D-dur MA1 Per Andersson. Min tolkning av låten
Mina reflektioner nu efter ett och ett halvt år i pandemins spår.
I dessa pandemi-tider är det svårt att hitta inspirationen och motivationen att fortsätta spela på mina instrument. Det är ett heltidsjobb att försöka hålla liv i den musik som man älskar mest över allt på denna jord. På två veckor i mitten av mars 2020 ställdes alla mina speljobb in som jag bokat in solo, Blå Bergens Borduner mfl. Halva min årsinkomst försvann för året 2020. Att varje dag kämpa med att hålla huvudet ovanför vattenytan tar på krafterna o sliter på både humöret och kroppen. Jag vill bara gå ut på tomten o skrika: JAG SAKNAR MINA GAMLA SPELKAMRATER OCH DE NYA SOM JAG INTE KUNNAT TRÄFFA!!! Jag har nu också under pandemin blivit väldigt fundersam om folkmusiken i Sverige håller på eller kommer att dö ut helt? Hoppas inte på det. Folkmusiken kämpar redan innan pandemin i motvind och mot all kommersiell musik Det känns just nu så i skrivandets stund. Folkmusiken bygger ju på möten och direkt kontakt med människor runt om i vårt land. Att få dela och spela en låt tillsammans med någon annan ger mening med livet och inspiration att fortsätta förkovra sig inom folkmusiken. Just nu (i skrivandes stund) känns allt arbete som jag lagt ner på folkmusiken meningslöst. Det gör både ont i och kropp och i själen just nu när jag försöker skriva av mig min frustration över att inte kunna dela mitt folkmusik-intresse spela en låt med någon. Folkmusiken fattas i min kropp – känner mig inte som en hel människa. Har inte spela med någon över huvudtaget nu på över ett år. Har i min desperation startat ett eget spelmanslag i mars 2020 för att aktivera musiken som finns i min hjärna. Har ännu inte fått några spelningar med mitt nystartade spelmanslag – Ha ha ha! Jag kallade mina första Facebok-inlägg för: “Folkmusik ifrån hemmet i dessa covid-19-tider”. Det blev 10 st. inlägg med lite musik som jag gillar att spela innan sommaren tog fart 2020. Men med tiden gick det trögare och trögare att spela. Pandemin tilltog och det fanns inte på kartan att kunna spela med någon. Så tillslut så när all inspiration tagit slut blev det sporadiska Facebook-inlägg. Jag saknade bränslet som för mig var kontakten med folkmusik-folket. Hoppas att alla ni på Facebook som läst mina inlägg kan ha lite överseende med att jag lägger ut min musik som jag spelat in själv? I början av pandemin (i mars 2020) de första 3-4 månaderna surfade jag på en våg av inspiration som jag samlat på mig i från de tidigare månaderna innan pandemin. Sen tog bränslet slut och jag började åka upp och ner i det berömda diket. Facebook blev då mitt enda verktyg att inte helt raderas bort ifrån folkmusiken. Ingen kunde nog i sin fantasi föreställa sig konsekvenserna av vad vi alla i Sverige och i Världen hade drabbats av för virus och vad viruset kunde ställa till med förutom sjukdomen covid-19. Vi vet f.f. idag inte vad det kan bli för konsekvenser för oss i framtiden, sjukdomens konsekvenser och alla själsliga konsekvenser? Den som lever får se!
Igår ringde Pehr Falkenström. Pehr är en gammal spelkompis från sent 70-tal, vi har gjort många spelningar o turnéer tillsammans under åren. Han ringde till mig och ville kolla läget. Det värmde gott att höra hans röst och få höra hur han hade det. Tack Pehr för samtalet! Att bara få en livsgnista ifrån en gammal spelkompis betyder så mycket – det räckte för att det skulle tända till i mig igen! Jag fick tillbaka lite lust och fixade klart ett Facebook-inlägg med en vals efter Tavel-Josef – samt gjorde klart en låt som jag jobbat på med i evigheter med att spela in. Den blev inte som jag tänkt mig men den får duga. Låten jag gjorde klart var en “Långdans efter Ania Liljebjörn Filipstad” och Facebook-inlägget var en vals efter Tavel-Josef från Tavlan som ligger norr om Karlskoga mot Kedjeåsen.
Bild till vänster Pehr Falkenström konsert ute i Lekhyttan.
Så lite kan det bara behövas för att du ska få tillbaks lite glädje i musiken igen. Det är nog många med mig som delar denna känsla med mig? Läste på Facebook igår 2/6-2021 om att en Clas-Göran gick ut på Facebook med en kontaktannons för att söka någon att spela med. Det är många som behöver någon att spela med för att kunna utveckla sig och gå vidare med sitt spel. Hoppas att det nappar för dig Clas-Göran. Hade gärna spelat med dig men det är lite för långt att åka dit du bor. Är i skrivandes stund nu vaccinerat med spruta nr. 2 och efter midsommar kan vi träffa familjen lite mer avslappnat i vår familje bubbla. Hur det blir med att träffa sina spelkompisar återstår att se och hur vi löser det med alla kontakter spelkompisar emellan. Ingen vet ju något om hur det blir efter det att de flesta tagit spruta nummer 2. Den som lever får se! Å jag tänker kämpa på ett tag till och jag hoppas att alla ni andra gör det också!! KÄMPA PÅ! JAG/VI SKA SE TILL ATT FOLKMUSIKEN LEVER UPP IGEN OCH TAR PLATS!!
Skönt att sommaren är här och jag hoppas att sommaren kommer att läker våra trasiga folkmusik-kroppar. Jag siktar på att börja så smått träffa mina närmaste spelkompisar fram i september 2021. Hoppas att alla då har tagis sin 2:a spruta då.
Bilden ovan”Spel å tjat-kväll” hemma hos Lennart G. “Gôbbera” fr. vä. Per Saxholm, Lennart Gybrant, Jag (Ulf Karlsson) och Anders Norudde. Nedan kan ni få info om valsen samt lyssna på valsen som jag la ut på Facebook den 1 juni 2021. Min version av Tavel-Josefs vals.
Info om Tavel-Josef
Tavel-Josef var född ca. 1830 och gick bort under sista delen av 1800-talet, men jag har ej exakt datum där. Kanske dog han så tidigt som mellan 1870 eller 1880-talet?
Han spelade tillsammans med Spel-Kula, med Karl Nilsas far Gjuter-Nisse (som också dog i slutet av 1800-talet), troligtvis spelade han med Ekengren och den gamle Vägg-Anders, kanske också med Skrädder-August från Lämås. Han hör till de riktigt gamla spelmännen i vårt område. Tavel-Josef var en mästare å att spela valser.” Gustaf Wallin har tecknat ner låtar efter Tavel-Josef. I notboken från Bergewing kan man hitta noter efter på valser som Tavel-Josef spelade. En del är uppsatt (i lite annan version) o kan vara efter Skrädder-August.
Wallins efterlämnade noter förvaras vid Örebro läns museum. Tror det är viktigt att ange källan, så inte folk tror att det är jag (Per Saxholm) som ”hittar på”.
Vals efter Tavel-Josef Tavlan ligger i norra Karlskoga söder om Kedjeåsen, en uppteckning efter Gustav Wallin.
Långdans efter Aina Liljebjörn Filipstad, Ajnas far, Leijsme-Per
Den låt jag gjorde klar var en Långdans efter Ania Liljebjörn Filipstad. Låten har jag lärt mig av Per Saxholm. Per Saxholm har i sin tur lärt sig låten efter Anja Liljebjörn Filipstad och Ajna:s far har lärt sig låten direkt efter Leijsme-Per. Det är folkmusik när den är som bäst! Jag är den femte i ledet att föra låten vidare till andra generationer. Sug på den karamellen!! Här nedan kommer min version av Långdansen.
Bild till vänster: Per Saxholm o Ulf Karlsson är i gasen å spelar någon roliger låt från östra Värmland.
Här kommer Blå Bergens Borduners version av “Långdans efter Aina Liljebjörn Filipstad. Blå Bergens borduner är om ni glömt: Anders Norudde, Göran “Freddy” Fredriksson, Stefan Ekedahl och jag Ulf Karlsson. Gruppen bildades 1984 och 1987 kom Stefan Ekedahl med i gruppen.
Idag när det regnat å varit kallt ute har jag ägnat mig åt att lära mig ännu en vals efter Tavel-Josef. Jag har spelat in valsen och arrat den lite. Låten har jag lärt mig av Per Saxholm
Ja kan allt nöra beter etter Tavern” men dom får vi ta längre fram – säger Per Saxholm vid något tillfälle när vi traffades och spelade tillsammans.
Info om Tavel-Josef
Tavel-Josef var född ca. 1830 och gick bort under sista delen av 1800-talet, men jag har ej exakt datum där. Kanske dog han så tidigt som mellan 1870 eller 1880-talet?
Han spelade tillsammans med Spel-Kula, med Karl Nilsas far Gjuter-Nisse (som också dog i slutet av 1800-talet), troligtvis spelade han med Ekengren och den gamle Vägg-Anders, kanske också med Skrädder-August från Lämås. Han hör till de riktigt gamla spelmännen i vårt område. Tavel-Josef var en mästare å att spela valser. Tavel -Josef bode i Tavlan söder om Kedjeåsen.
Den 4:e maj lade jag ut ett inlägg på en lite speciell vals efter en spelman Friman.
Friman var en spelman som vandrade runt i hela Värmland, Friman var mycket i Öst-Värmland (bl.a. i Brattfors) men också reste till Jämtland m.m. Friman besökte Bjurtjärn och Karlskogabygden flitigt. Vi (Per Saxholm, Ulf Karlsson m.fl.har några låtar efter honom. Alltså i tradition.
Friman hade träffat såväl Lomjansgutten som Lejsme-Per.
Det finns en historia om Friman som Per Saxholm berättade för mig hur det gick till när Friman skulle åka båt på sjön Fryken med båten Freja:
Friman var på besök vid sjön Fryken och skulle åka med båten Freja. En väldigt överförfriskad Friman skulle gå på båten Freja men blev då nekad att åka med p.g.a. hans onyktra tillstånd. Så Friman berättade att “Spriten räddade denna mitt liv!”
Ångbåten Freja som är väldens äldsta ångfartyg, som fortfarande har sitt originalmaskineri i drift, har en intressant historia. Hon byggdes 1868, förliste i en häftig storm på sjön Fryken några år senare och låg gömd men inte glömd, precis som prinsessan Törnrosa, i närmare 100 år på Frykens botten.
Hon upptäcktes, bärgades, renoverades, brann, återuppbyggdes och sjösattes slutligen för att återigen trafikera Frykensjöarna. Idag finns ångbåten Freja i Fryksta, cirka 40 km söder om Sunne, i Frejamuséet som bland annat visar de fynd som bärgades på Freja.