Har sökt i många år någon/några att kunna spela tillsammans med där vi har vårt sommarhus på Tomta/Väddö. Har sökt i hela Roslagen  på Väddö/Grisslehamn och Norrtälje . Nu har jag fått kontakt med det nybildade “Roslagens spelmanslag” De bildades i våras 2022. Har haft kontakt med Martin Björklund som har skickat noter och musikfiler till mig. Så det är bara att köra igång och öva in reportoaren. Kommer att vara aktiv i laget under våren/sommaren och den tidiga hösten. Känns kul för då håller jag igång spelet. Roslagens spelmanslag repar på tisdagar varje vecka  i  Norrtäljes kulturskolans  lokaler. Jag är välkommen att vara med när det passar mig. Nu är jag pensionär så jag kommer med all säkerhet vara ännu mer ute i sommarhuset. Kommer att lägga upp noter och musikfiler här på min hemsida under rubriken “Band” så småningom. Känns kul att få vara med i något som är alldeles nystartat. Åter kommer med mer info.

Roslagens spelmanslag ska spela på danshuset i Norrtälje “Norrtälje Folk” på fredagen den 16/9-2022. Jag ska spela direkt efter dem kl.21:00. har skrivit upp mig på den öppna spellistan som börjar 21:00. Det var ett reportage i Norrtäljetidningen idag 15/9 onsdagen så här kommer länken till reportaget. Roslagens spelmanslag spelar på NorrtäljeFolk.

Min karriär som solospelman fortsatte denna gången med att spela på ett 70-årskalas i Stockholmstrakten. Festföremålet hade samlat sina vänner och bekanta i en herrgård i Stockholmstarakten. Där skulle jag göra ett inhopp genom att spela en låt på min svenska säckpipa samt på min hardingfela.

Den första låten jag spelade var på min svenska säckpipa. Jag valde att spela två låtar som jag satt ihop till en. Har spelat dessa två låtar. Jag satte ihop Lördagsvisan tillsammans med Säckpiplåt från Norra Råda Värmland. Arret kan ni lyssna på nedan.

Den första låten var en visa ifrån Småland Lördagsvisan efter Kryl Masse Urshult i Småland. Se text nedan:

På vännen min jag tänker och hjärtat mitt det gläds och ler när morgonsolen blänker och aftonsol går ner Men nu är veckan slutad och nu går jag till tösen trallala, trallala, hoppfallerallala Ögonen blå som duvan och kinden röd som krösen trallala, trallala, hoppfallerallala

Festföremålet hade önskat att jag skulle spela något ifrån hennes hemtrakter i västra Närke. Jag valde att spela en låt efter en spelman som kom ifrån Hidinge som ligger i Västra Närke alldeles på kanten av de Blå Bergen (Kilsbergen) som delar Närke och Värmlands landskap. Det blev en högtidlig bröllopsmarsch efter Per-Erik Olsson Hidinge som ni kan lyssna på här nedanför. Jag spelar med mig själ o lägger på stämmor o komp.

Det blev en trevlig fest. Jag gjorde nya bekantskaper och trivdes på festen. En rolig ny  bekantskap gjorde jag när jag satt och diskuterade om varför vårat grannland Norge har bevarat sin kultur med musik m.m. så bra och är stolta över sin kultur? Det blev en lång och intressant diskussion där min nya bekantskap som har haft samma funderingar som jag men utifrån ett samhällsperspektiv vilket var väldigt intressant att höra hans tankar om. Sverige och Norge har valt olika vägar att bygga upp det moderna samhället. Förenklat kan jag säga att Norge valde att bevara den gamla med små  byar och småsamhällen där kultur m.m. kunde fortsätta frodas. Medans Sverige valde den andra linjen att bygga upp industrin som innebar att folk flyttade från landsbygden och därmed tappade kontakten med sin kultur. Ett förenklat svar på en stor fråga. Min nya bekantskap berättade att han skulle till Folldal i Norge och där skulle han fråga hur de boende ser på denna fråga. Han lovade att höra av sig till mig på min e-post och berätta vad han fåt höra. Spännande!

Efter detta långa samtal åkte jag hem till Väddö/Tomta och klockan blev 01.00 innan jag var hemma igen. Ett kul kalas med många som bjöd på sig genom att spela,  sjunga och härliga personliga tal. Å så god mat förstås! Tack för att jag fick komma!

Norrtälje Folk är ett dans och spelhus där man träffas och spelar – och har dansträffar på vissa lördagar i Norrtälje Folkets Hus. Kvällen innehåller konsert, spelstuga/visstuga, spel till dans och jam. Inträdet är 150:- för icke medlemmar och 100:- för medlemmar. För spelmän som kommer att spela till dans på den öppna spellistan efter kl. 21:00 är inträdet gratis.

Det verkar väl vara trevligt att åka till! Evenemanget börjar 19:00. Kvällens inbjudna grupp är Roslagens Spelmanslag som startade i våras 2022. De inbjudna grupperna börjar spela 1 timmes konserten och 1 timmes dansspelning. Därefter kl. 21:00 börjar man med spel från danslistan med musiker som vill spela till dans under kvällen Man skriver upp sig på en spellista som sen börjar kl 21:00. Låter som det glada 1970 och 1980-talet. Då är det värt att ta med sig fiolen och kanske hitta några att jamma med eller att man själv eller tillsammans med någon annan spelar till dans lite senare på kvällen Å vad jag har längtat till att få hitta ett sådant dans och spel ställe. Hurrraaaa för Norrtälje Folk!!! 

Till höger på bilden är det ett annat danshus där man bara har dans till ditresta spelmän. Hembygdsgården i Västra Sund utanför Arvika har f.f. dans o spelkvällar första fredagen varje månad, utom på sommaren då de tar en paus. Västar Sund kör dans/spel 1x/månad från September – Maj.

Det är två av mina spelkompisar Magnus Thörnblad Västra Sund och Anders Nordlöf i Arvika Värmland som har drivit verksamheten i många år. Nu har två spelmän tillika dansare Ragnhild och Ulf Knutsson nu mer och mer tagit över verksamheten. Du betalar endast 25:- (var det för några år sedan). Det finns hembakt fika och Magnus Thörnblads hemgjorda mackor att köpa i pausen när alla fika tillsammans. Trevligt tycker jag!

Bilden nedan är det Anders Nordlöf som tillsammans med sin fru som ej är med på bilden) och på bilden munspelaren Magnus Thörnblad som har drivit danshuset i Västra Sund länge.

Har suttit och spelat lite idag och spelade in en låt som min vapendragare och tillika spelkompis Anders Norudde har gjort. Han kallar den för “Tvillingvalsen”. Han gjorde den 1996 när han o hans fru fick tvillingar. Spelar den på min Svenska säckpipa näst högsta tonen i andra reprisen ska vara ett diss men min gamla Alban Fast pipa har inget diss hål så jag får nöja mig med ett D i andra reprisen. Ska prova och spela den till dans på Norrtälje Folk den 16/9.

Hittade en länk till en notbok som Birger Björnerstedt skrivit o sammanställt 1981. Boken heter “Ölåtar och Spelmän” Traditioner från “Gåsvikarn” till “Mosse Fridolf”.

Jag fick den boken av mina svärföräldrar. Nu när vi övertagit huset på Väddö/Tomta har boken försvunnit. Men min fru Kerstin säger att den finns kvar. Då kan jag äntligen lära mig låtar från Roslagen, Singö, Väddö med mera.

Birger skriver i ett Facebookinlägg i Roslagens Spelmanslags Facebooksida 2022-08-30, se nedan:

Fick en förfrågan om att spela på ett 70-årskalas på Viby Herrgård i Sollentuna. Självklart tackade jag ja till det uppdraget. Jag ska spela två låtar från scenen en låt på säckpipa och en skulle vara en folkmusiklåt från västra Närke. Festföremålet har rötter i västra Närke. Så jag letade på några låtar efter spelmän som verkat i västra Närke. Eftersom det är personer som inte är så inne i folkmusiken föll valet på en låt efter spelmannen Per-Erik Olsson från Hidinge i västra Närke Sagt och gjort jag ska spela två låtar som jag kör ihop till en låt på säckpipan, en låt efter Per-Erik Olsson Hidinge. Det blir en bröllopsmarsch efter Per-Erik. Staffan Folestad (spelar eller har spelat i Majornas tredje Rote. I detta YouTub-klipp sjunger Staffan) lärde mig låten på det sena  70-talet. Staffan berättade att låten spelades snabbt och orsaken till det vara att spelmännen red och spelade den låten. Låten passar väldigt bra att spela på min hardingfela så då blir det lite olika saker som jag kan berätta om låten och om instrumentvalet. o är frontfigur i denna låt som sjunger också i.

Bröllopsmarsch efter Per-Erik Olsson Hidinge. Jag spelar den på min Hardingfela som min spelkompis Anders Norudde byggde åt mig 1985.

De 2 låtar jag satt ihop och ska spela på min svenska säckpipa är Lördagsvisan ifrån Småland och Säckpiplåt i från Norra Råda Värmland. Jag tycker det kändes bra att sätta ihop dessa två låtar. Lördagsvisan är min version och tolkning av låten för att den ska gå ihop med säckpiplåten.

Två låtar ihopsatta på min svenska säckpipa, Lördagsvisan Småland/Säckpiplåten från Norra Råda Värmland

Här nedan kommer texten till Lördagsvisan från Småland

LÅTTEXT: På vännen min jag tänker och hjärtat mitt det gläds och ler när morgonsolen blänker och aftonsol går ner

Men nu är veckan slutad och nu går jag till tösen trallala, trallala, hoppfallerallala Ögonen blå som duvan och kinden röd som krösen trallala, trallala, hoppfallerallala

Har inga noter på låten, men jag har hört av min spelkompis Anders Norudde att det ska vara ett C istället för Ciss som jag spelar i låten. Men jag tycket det fungerar o då går det att köra dessa låtar ihop om jag spelar ett Ciss. Det räcker för mig.

Anton Olausson och Ulf Karlsson repar inför Folk at Heart.

Det blev solospel för mig i Kungsträdgården på Dans- och spelmansstämman den 21/8! Så var det inte tänkt från början. Vägen dit var krokig! Det började med att Andreas Svensson som representant för Svenska Folkdansringen kontaktade mig och Anton Olausson med en förfrågan om vi kunde spela säckpipa tillsammans på stämman. Vi tackade med glädje ja till uppdraget! Det kändes hedrande att få representera Närke på Dans- och spelmansstämman. Tyvärr tvingades Anton tacka nej p.g.a. flytt från Sundsvall till Uppsala. Flyttlasset skulle gå samma dag som vi skulle spela.

Frågan gick då över till Anders Norudde som tursamt nog hade ett hål i sitt spelprogram just 21 augusti. Anders och jag blev tillfrågade att ha två dans- och konsertprogram under stämman. Första konserten skulle vi spela på diverse instrument och andra speltillfället skulle vara en ren säckpipskonsert. Vi förberedde våra framträdanden via telefon och mejl. Repa skulle vi göra i vårt hus på Väddö ett par dagar innan stämman. Dagen innan Anders skulle komma till Väddö meddelade han mig att han var sjuk! Jag tog omedelbart kontakt med Andreas S och berättade om den uppkomna situationen. Vi kom överens om att jag skulle spela båda konserterna solo.

Två foton ovan, översta Anton Olausson och Ulf K. och snett upp till höger på Anders Norudde och Ulf K. Fotograf är Kerstin Engström.

Nu blev det fart på Karlsson! Programmen för båda konserterna måste ändras utifrån mina förutsättningar på instrument och repertoar. Det som var så lugnt blev helt plötsligt bråttom!

Det blev mycket stillasittande för mig de närmaste två dagarna med att repa för mig själv. Dagen innan konserten pajade min rygg. Där stod jag med två färdigrepade solokonserter men med en rygg som inte gick att räta på. Oj oj oj!!! Det blev till att ta fram värktabletter och hålla tummarna för att ryggen skulle vara bättre nästa dag.

Tabletterna gjorde en viss verkan så jag kunde ta mig till Stockholm tillsammans med min hjälpsamma fru Kerstin som lovat bära instrument o hålla i reseplaneringen. Det är jag väldigt tacksam för att Kerstin gjorde! Jag kom till Stockholm och Kungsträdgården med bil, buss och T-bana! Hurraaaaa!!! I Kungsträdgården var det ett myller av folk. Jag hade inte sett så mycket folk sen innan pandemin. I Stockholm pågick ”Stockholms kulturfestival” och Kungsträdgården var fylld med evenemang för barn och familjer. Längst ner i Kungsträdgården mot Strömmen var scenen för Dans- och spelmansstämman uppbyggd. Det var där jag skulle hålla till.

Fotograf Kerstin Engström foto till vänster när jag repar.

Jag blev väldigt väl mottagen av trevliga arrangörer som hjälpte mig med olika saker. Lyxen vara att kunna ställa ifrån sig instrumenten o ryggsäcken back stage, inne på festivalområdet som var väl bevakat. Vid scenen träffade jag Andreas Svensson, han var där både som arrangör och spelman. Andreas skulle under dagen spela både med Ad Hoc-orkestern och med en nybildad trio bestående av Andreas, Sten Lindstrand (Ad Hoc-orkestern) och Frida Andersson (Westmannafolk), så Närke var väl representerat på scenen. Foto till höger på Ad Hoc-orkestern hittade jag på Google.

Det blev lunch i Kungsträdgården innan min första konsert som jag skulle ha kl. 15:00 – 15:25. Jag fick hjälp av ljudtekniker samt arrangören med tekniken. Festplatsen hade en fantastiskt fin utsikt över vattnet och Slottet så det var en fröjd att sitta på scenen och spela. Innan konserterna började fick vi beskåda beridna högvakten på väg mot vaktavlösningen på slottet när de red förbi Kungsträdgården. Tänk att behöva hålla reda på både instrument och en stor häst när de rider och spelar!

Där spelmansstämman skulle hålla till blev jag väldigt väl emottagen av trevliga arrangörer som hjälpte mig med olika saker. Det blev lunch innan första konserten som jag skulle ha kl. 15:00 – 15:25. Fick hjälp av ljudtekniker samt arrangören. Lyxen vara att kunna ställa ifrån sig instrumenten o ryggsäcken inne på festivalområdet som var väl bevakat. Vi käkade lunch i Kungsträdgården ja o min fru och gick tillbaks till festplatsen. Festplatsen hade en fantastiskt fin utsikt över vattnet och Slottet så det var en fröjd att sitta på scenen och spela.

Första konserten kl. 15:00-15:25 skulle jag spela på lite olika instrument. Jag har inte lika många olika instrument som Anders Norudde har men jag gjorde mitt bästa. Jag spelade på min svenska säckpipa, min hardingfela som Anders Norrudde byggt, min A-basfiol och min G-basfiol. Jag hade repat in ett schema när och hur i programmet jag skulle byta mina instrument och flytta på mikrofonerna samt ta av och på mig säckpipan. Allt för att få ut maximalt av tiden till spel. Jag hann med det program på 7 låtar som jag sammanställt. Så ni kan tänka er att det gick undan med instrumentbytena! Men det kändes ändå avslappnat och inte stressigt att spela. Arrangören hade gjort plats för ett dansgolv framför scenen. Där kunde de som ville dansa till artisternas musik svänga om sina lurviga ben. När det stod klart för mig att jag skulle spela solo gjorde jag om programmet för konsert 1 till ett rent dansprogram. Jag hade fått info via Facebook/Messenger att det skulle komma publik som ville dansa till mitt spel. Det var flera par som dansade och även mycket folk som stod och lyssnade under konserten.

Foto ovan när jag spelar fiol. Fotograf är Kerstin Engström

De låtar jag spelade 1:a konserten var:

1. Lekebergsdansen Granbergsdal/Karlskoga, östra Värmland, svensk säckpipan
2. Forshyttan efter Karl Johan Karlsson Brattfors, östra Värmland, A-fiol. Nedan kan ni lyssna på hur jag spelar polska från Forshyttan efter Karl Johan Karlsson

3. Polska från Gunnarsskog västra Värmland, A-fiol

4. Vals av Mats Berglund ”Orrleken”, Hardingfela. Nedan kan ni lyssna på valsen. Valsen som  Mats gjorde var efter det att jag, Magnus Thörnblad o Mats  B. förstås – varit ute och åkt skidor på skaren och kikat på Orrar. Kommer ihåg att vi hade kokkaffe med oss som vi gjorde upp eld för att tillreda. En mysig tur i Eda (Kôla) skogen var det.

5. Polska efter Lomians-Guten östra Värmland efter Aina Liljebjörn Filipstad, svensk säckpipa. Se filmen nedan.

6. Polska efter Magnus Olsson Lycke Arvika västra Värmland, Hardingfela. Nedan en länk till en film där jag spelar polskan efter Magnus Olsson

Polska efter Magnus Olsson Lycke Arvika Filmare jag själv.

7. Polska efter Olof Andersson Eda västar Värmland, A-fiol Nedan kan ni lyssna på låten med Olof Andersson “Hultebergs Ola Eda.

Här på denna video spelar jag en Polska efter Lomijan-Guten efter Ajna Liljebjörn Filipstad.

Filmen ovan har Karin Gustavsson Ad Hoc-orkestern filmat. Jag har själv lagt ut den på YouTub.

Den 2: a konserten startade 15 minuter tidigare än planerat. Jag spelade därför mellan kl. 17:35 – 18:15. Det var en gåva som jag tackade för. Jag skulle nu enbart spela på min svenska säckpipa. Inga instrumentbyten – skönt! Jag kunde ta ut svängarna ordentligt och spela låtarna flera varv än jag hade tänkt mig. Sen behövde jag bara sitta o spela och prata vilket var bra för min rygg. Jag kunde verkligen njuta av mitt framträdande. Inget spring som den 1: a konserten. Det var mycket mer folk som dansade och stod och lyssnade när jag spelade säckpipa än vid första konserten. När jag kom till låten Långdansmelodi efter Aina Liljebjörn Filipstad, upptäckte jag i min vänstra ögonvrå att en av dansarna kikade på mig. Det var Ami Peterson Dregelid som nickade till mig och jag nickade tillbaka. Ami hade tillsammans med spelmannen Ellika Frisell tidigare under stämman haft en danskurs där Ellika spelade. Ami är en välkänd o meriterad person som kan sin sak när det gäller dans. ( Film när Ami dansar tillsammans med Håkon Dregelid på Landskappleiken i Norge 2015 ) Ami drog i gång en långdans och efter en stund var dansgolvet fyllt med dansare ledda av Ami. Det var en häftig upplevelse att efter pandemin åter igen se så många dansa långdans! Ami och jag höll ögonkontakt under hela dansen o till slut signalerade hon att nu var det dags att avsluta långdansen. Det var tur att jag hade fått 15 extra minuter för det blev en lång långdans! Allt flöt på bra under resten av danskonserten.

Foto ovan när jag spelar säckpipa är: Qaryn Eng.

De låtar jag spelade under den 2:a konserten på min svenska säckpipa var:

1. Polska ”Vårvindar friska variant från Karlskoga Gelleråspolskan östra Värmland. Nedan kan ni lyssna på Gelleråspolskan.

2. Ulf:s ”Knivpolska” av Ulf Karlsson

3. Långdans efter Leisme-Per efter Aina Liljebjörn Filipstad, östra Värmland. Nedan kan ni lyssna på Långdansen efter Ajna Liljebjörn.

4.  Ljuvliga valsen av Ulf Karlsson. Nedan kan ni lyssna på “Ljuvliga valsen.

5. Polska från Norra Finnskoga mitten av Värmland

6. Jössehärspolska västra Värmland” Sparvelille”

7. Travare från södra delen av Närke, ”Rulins far” efter Carl Viktor Rulins far.

8. Travare från norra Örebro län i Hjulsjö. Nedan kan ni lyssna på travare från Hjulsjö.

När tiden för konserten var slut så var även jag helt slut. Jag klarade det!! Jag blev sittandes i nästan en timme inne i logen back stage där jag hade mina instrument m.m. När jag klev ur logen sprang jag på Carina Normansson som senare under kvällen skulle spela med Westmannafolket. Carina har jag under årens lopp träffat på lite här där på danshus, spelmanstämmor m.m. Carina är alltid en lika glad, trevlig och pratsam person! Sist vi träffades var på ett bröllop för en gemensam bekant utanför Sala, där vi båda spelade. Jag och min fru tog sen en promenad runt Kungsträdgården, käkade en hamburgare och åt glass innan vi gick ner till stämman och festplatsen för att lyssna på Westmannafolket. De var KANONBRA!!

Nedan spelar Westmannafolket en polska ifrån Möklinta

När Westmannafolket spelat klart gick jag back stage och hämtade mina instrument m.m. Jag morsade på Lena Jonsson och hennes spelkompisar i “Folk All in Band”som strax skulle upp på scenen. Sen drog jag och min fru vidare norr ut mot Väddö efter en händelserik dag i Kungsträdgården i Stockholm. Film ovan på Westmannafolk hittade jag på YouTube.

Sammanfattningsvis kan jag bara säga att jag känner mig väldigt nöjd och stolt över att jag genomförde denna spelning – helt själv! Under resan hem till Väddö tänkte jag på alla möten med olika människor jag haft under dagen. För mig är en spelmanstämma inte bara att stå och spela på en scen eller att buskspela, utan framför allt att få möta andra människor, såväl gamla vänner som att göra nya bekantskaper. Det är folkmusik för mig!

Foton ovan på mina instrument är tagna Ulf Karlsson.

 Tack Andreas Svensson och Svenska Folkdansringen för att jag fick förtroendet att spela solo på Dans- och spelmansstämman i Kungsträdgården!

Ps. Alla musikfiler har jag spelat in själv på min Mac

En liten parantes som jag fick reda på dagen efter spelningen och hemfärden från Stockholm till Väddö.

Det blev ett tråkigt slut på spelmansstämman i Kungsträdgården fick jag höra dagen efter av Eva Karlsson (en spelkompis till mig). Hon berättade att det var en bomb placerad någonstans i Kungsträdgården. Eva berättar för mig via ett av mina Facebook inlägg som jag lagt ut tidigare, Hos skriver till mig:

Gårdagens snöpliga avslutning med avbruten konsert (FAB, Folk All-in Band) i Kungsträdgården och utrymning av hela området fick en annan dimension nu när det verkar som att den upphittade väskan faktiskt innehöll en skarp bomb. Enligt uppgift ska väskan ha varit placerad precis bakom scenen dessutom!

(Edit: Aftonbladets källa säger att det är bekräftat att det rörde sig om skarp bomb. Polisen säger bara att “de inte utesluter att innehållet är farligt” än så länge, och att det fortfarande undersöks. Vi vår se…)

Enligt Lena Jonsson som spelade i FAB (Folk All- in Band) säger följande i Eva Karlsson inlägg på Facebook:

Har precis fått uppgifter om att väskan stod vid café opera. Så inte bakom backstage. Den känns ändå lite bättre att det inte var direkt riktat mot festivalen på nåt sätt. Ändå väldigt läskigt alltihopa såklart

Räcker med inlägg. Som tur var var inte bomben riktad till folkmusikerna och festivalen – men läskigt är det vad det än är riktad till. Vi gick från stämman efter Westmannafolkets framträdande vid 20:40 och morsade på Lena Jonsson Lena Jonsson och Folk All-in Band som jag delade loge med. 20:50 gick vi ner i T-banan vid Kungsträdgården för att hinna med en buss vid Danderydssjukhus vidare till Väddö. Vi hade tur som slapp allt rabalder med utrymningen av stämman.

Spelat på ännu ett bröllop på Folk o Fä. Själva vigseln ägde rum nere på Tomtas ångbåtsbrygga. En väldigt vacker plats där jag med många flera brukar bada. För i tiden lade ångbåtarna till där och släppte av sommargästerna som sedan skulle hysas in på lite olika gårdar i bygden. Vårat hus på Tomta var ett hus där sommargästerna kunde komma och äta. Så i vårat hus hade man ett rum där man serverade maten samt en matsal där sommargästerna satt och  åt sin mat.

Det blev ett trevlig mingelspel i skuggan på grusplanen hos Folk o Fä där alla gäster samlades innan man intog sina platser vid det dukade bordet i Ladan hos Folk o Fä.

Men idag var det vigsel på Tomta ångbåtsbrygga och 60 st gäster var bjudna.

Brudparet vandrade nedför backen mot ångbåtsbryggan där alla bröllopsgäster stod och väntade på att brudparet skulle komma. Det hade fixats med ljudanläggning och ett bensindrivet elaggregat till ljudanläggningen.

Jag och vår granne Chatrine som äger Folk o Fä stod och kikade på hela vigselaktien lite ovanifrån

Mingelplatsen och spelplats efter det att gästerna gått till middagsbordet

Hade en jättefin bröllops-spelning i Forshaga kyrka och på Forshaga hembygdsgård. Det bröllopet jag spelade på var välplanerat bröllop utifrån att brudparet råkade ut för pandemin 2020 och fick ställa in bröllopet 2 gången p.g.a. pandemin. Men nu blev det av och det är jag glad för o deras vägnar. Jag spelade på min svenska säckpipa en “Kärleksvisa från Glanshammar” som ingångsmarsch och fick dra in hela följet i kyrkan, vilket var en stor ära för mig att få göra.

Kärleksvisa från Glanshammar Närke. på svensk säckpipa

Spelade lite senare under själva vigselceremonin “Amazing Grace” på min svenska säckpipa.

Amazing Grace på svensk säckpipa

Som alltid var det en jättefin bröllopsakt och jag blir alltid berörd och får glädjetårar i mina ögon.

Sen förflyttade jag mig till hembygdsgården i Forshaga och riggade upp min lilla ljudanläggning. Jag är glad att jag har denna lilla ljudanläggning för det  blir lättare att spela mingelspel vilket jag kan få göra mellan 30 minuter till 2 timmar – själv. Denna gång slutade jag spela efter 1 timme och 45 minuter. Jag hade många låtar kvar vilket var bra. Bröllopsgästerna roade sig bl.a.med tipspromenad o en digital fotoapparat där det fanns massor med attiraljer att klä ut sig med innan man fotograferade sig. Fotografierna som bröllopsgästerna jobbat med kom sedan upp på ett bildspel som visades under middagen. Även jag var tvungen att prova manicken. Här nedan kan ni se resultatet. Sammanfattningsvis så hade jag väldigt trevlig och har även denna gång skapat nya kontakter. Stort tack till Brudparet för jag fick spela för er!

Nu var det dags att ta sig an den första bröllopsspelningen på Folk o Fä. Vädret skulle bli kanon – sol! Jag packade vår gamla skrinda som har hängt med i ca. 35 år. Skrindan fylldes med hardingfela min portabla ljudanläggning, mikrofoner, förlängningssladd (40 meter), vätska och en tröja.

Jag pratade med värdinnan för dagen som heter Signe. Hon hjälpte mig att få ett bord en stol och ytterligare en förlängningssladd. Nu var allt riggat och klart. Bara att invänta böllopsgästerna o sen bröllopsparet. Bröllopsgästerna dök upp ca. 14:30 till mingelplatsen på den östra sidan av ladan. Ca. 90 bröllopsgäster skulle komma på kalaset.

Jag hade laddat upp med låtar för 2 timmars mingelspel. Efter drygt 1 timma o 20 minuter kom brudparet till mingelplatsen och det hurrades och skålades för det nygifta paret. Sen gick brudparet in i ladan där middagen skulle intas. Sen fick alla bröllopsgäster ställa sig i kö för fotografering innan de gick in o satte sig i ladan. Efter ca 25 minuters spelande till fotograferingen så hade hela följet tagit plats i ladan och den stundande middagen. Låtarna räckte och jag var nöjd. Fick nyss ett sms från brudgummen om att alla deras gäster tyckte det var mysigt med fiolspel till minglet. Jag plockade ihop mina instrument o anläggning. Drack några glas bubbel med snittar. Kom på att jag har stått och spelat i nästan två timmmar utan att dricka och äta något. Det är så det blir när jag har kul.

Ser nu fram emot nästa bröllopsspelning som går av stapeln i Forshaga nästa lördag. Det brudparet har varit ihärdiga och bokat om datumen för bröllopet tre gånger bara för att det kom en pandemi i vägen. Nu verkar det bli av.  Hoppas det blir lika bra väder för det brudparet också?

Spelar här nedan en marsch efter Pers Erik ifrån Östbjörka Rättvik

Nu var det dag att börja repa inför de bröllops-spelningarna jag har i juli och augusti. Jag ska spela lite av varje på de bröllop där jag är engagerad. Mycket mingel-spel blir det. Mellan 30 minuter och 2 timmars solo-spelning ska jag förbereda mig på. Ska även spela ingångsmarscher och någon solo låt under själva vigselceremonin. Så det gäller att komma väl förberedd så brudparen får en minnesvärd dag.

Spelade in en gammal låt som jag gjort själv på hardingfelan.

En Finnskogspols med kort trea av Ulf Karlsson, har inget riktigt namn på den ännu.

Fick en förfrågan om att spela på en begravning för några veckor sedan. Jag tackade ja till spelningen eftersom jag var ledig den dagen. Det är alltid lika svårt att veta vilken musik de som frågar mig vill ha. Men efter att jag informerat vad jag kan föreslå mig spela så kom vi fram till att de anhöriga till den avlidne skulle kolla igenom min hemsida för att se vad som fanns och vad som skulle passa dem. Efter några dagar hade vi kontakt igen där de anhöriga hade hittat en låt som jag gjort. Det blev en överraskning för mig o lite utmanande att spela den låten. Den låt de hade valt hade de hittat i min blogg daterad 2022-03-02. De hade valt en låt som jag gjort för ca. 42 år sedan. Låten var en schottis som jag kallade för “Längtan”. En lite melankolisk låt där jag visade mina känslor. Jag gjorde låten efter det att jag varit ute och spelat och träffat mycket folk. När jag kom hem till min enrummare i Karlskoga så var det så tyst och ensamt. Jag längtade efter att få spela tillsammans med någon just då i min ensamhet. Det var i den stunden denna låt kom till. De anhöriga till den avlidne tyckte låten skulle passa in för att skapa en stämning och en känsla under begravningen. Jag antog utmaningen och tog mig sedan en funderare på hur jag skulle förstärka känslan i låten och hittade en version på låten. Spelade låten efter griftetalet under själva begravningsceremonin. Här nedan kan ni lyssna på resultatet. Låten blev mycket bättre när jag spela den live i kapellet där själva begravning av den avlidne ägde rum.

Schottis “Längtan” av Ulf Karlsson

Det blev en lyckad version av min låt “Längtan” där även begravningsentreprenören gillade låten och hur jag framförde låten. Det stärkte självförtroendet! Jag har under åren lärt mig hur jag ska vara och förhålla mig till de anhöriga o den avlidne personen. Jag brukar först vända mig till de anhöriga och fånga deras uppmärksamhet innan jag startar musikframförandet. När jag väl kommit igång med låten så vänder jag mig till den avlidne, för det är den personen som de anhöriga vill hedra med mitt solospel. Det fungerar för mig. Annars är jag en känslig person som lätt kan börjar gråta under själva begravningsceremoni, även när det är personer som jag inte känner. Det är därför lättare och ha kontakt med den avlidne i kistan/urnan när jag spelar. Annars skulle jag dribbla bort mig i musikframförandet. När jag avslutat musiken, bugar jag mot den avlidne i kistan/urnan och sen mot de anhöriges nära kära och vänner. Mycket har jag fått vara med vid begravningar av personer med familjer som jag aldrig träffat förens när alla samlas i kapellet eller i kyrkan för att ta farväl av den avlidne. Spännande har det varit och jag har kunnat hantera många svåra situationer så att mitt musikframförande blir en minnesvärd stund för de anhöriga till den avlidne.