Idag har jag suttit o jobbat på en låt som en gammal kompis gjort någon gång i början på 1980-talet. Kompositören av låten “Hiten” heter Thomas Heineman. Thomas jobbar för närvarande på Karlstads operan som altviolinist. Låten har lärts ut på många låtkurer. Så låten är nog spridd över landet. Det finns mycket att skriva om Thomas och vår vänskap. Men det kan jag ta vid ett annat tillfälle. Här nedan kan ni lyssna på två olika versioner av “Hiten”.
“Hiten” av Thomas Heineman
Thomas o en kollega från Karlstad operan skickade den härliga inspelning av “Hiten”. Vad jag mins så spelades låten lite fortare än vad den spelas på detta YouTub-klipp. Men jag kan ha fel.
Från vänster Rikard Bernström på nyckelharpa och Thomas Heineman.
Lunda-Gunnar Karlsson härstammade från Lundsfjärden vid Kärvingeborn, Grythyttan. Han var född 1896 och levde fram till slutet av 1980-talet över 90 år gammal, tror jag. Träffade honom i slutet på 1970-talet och i mitten av 1980-talet. Han var ju gammal redan då, bodde med sin fru vid gamla ålderdomshemmet i Grythyttan. När han inte orkade dra stråk knäppte han på fiolen i stället. Jag fick absolut inte spela in honom utan fick ta låtarna en o en.
Polskan finns med på Per Saxholms senaste solo skiva ”Lite å varje”. Skivan finns att köpa på Ginza.se och CDON.
Gunnars musik härstammade från Hälleforsbygden o Grythytte-trakten. Det var gränsbygdsmusik som hängde samman med musiken från Bergslagen, Värmland och Väster-Dalarna. Gunnar hade låtar efter sin far som kom från norra Hällefors men som sedan flyttade till Lundsfjärden vid Kärvingeborn. Det fanns flera spelmän som hörde till Gunnars musiktradition; bl. a. Spelman Stoor från Silken, Ryss-Viktor från Hällefors, Rickard i Älgviken nära Grythyttan, Kvastbo-Edvin från norra Hällefors. Spelman Glys dök också upp med jämna mellanrum. Men även äldre spelmän som den beryktade bergslagsspelmannen Spel-Kula samt den ännu mer mytiske Dålisen hade Gunnar hört talas om. Dålisen eller Dôlisen som han också kallades härstammade från gränstrakterna mellan Grythytte och Hjulsjö socknar. Bodde vid sjön Spiken vid dessa gränstrakter. Han hade lärt sig spela av Forskarlen vid en bäck nordväst om just sjön Spiken.
”Men dä här va för möcke, möcke länge sen” sa Gunnar. Förmodligen var Dålisen betydligt äldre än Spel-Kula. Kula hade dock också varit o spelat i södra Grythytte-bygden: kanske hade de gamla spelmännen träffats?
Spännande låtar hade Gunnar som verkar gå tillbaka till riktigt gamla tider och som dessutom berättar om gränsbygdernas musiktradition.
Den sjö som berättelserna syftar på heter inte längre ”Spiken” utan den heter Stora Hällsjön. Spiktorp finns dock kvar. Dålisberget ligger invid St. Hällsjön. Allt detta ligger knappt en halvmil från sjön Sör-Älgen i Grythyttan lite åt nordost. Därefter tar Rombohöjden strax vid i Hjulsjö härad.
P.G. Florell var faktiskt född i Rombohöjden och spelade låtar därifrån – förmodligen var någon av dem en ”Dålislåt”. På ungefär samma avstånd fast lite mer åt söder ligger Lundsfjärden. Inte konstigt att Gunnar kände till Dålisen fast det var så länge sedan.
För övrigt går det att läsa om Dålisen i samlingsverket Grythytte Ord och Bild. Där berättas det också sägner om Dålis.
Polska efter Lunda-Gunnar Karlsson Grythyttan. Detta är min tolkning av polskan
Jag har nu funderat över vad jag ska hålla på med för att inte tappa styrfarten med spelet och folkmusiken – nu när restriktionerna för coronan begränsar människan i vårt samhället mer o mer. Rubriken blir den samma som tidigare i våras/tidig sommar – “V 47 Folkmusk från hemmet i dessa covid-19-tider”. Jag fortsätter med att lära mig nya låtar från öst Värmland eller från någon annanstans i vårt land, sedan spela jag in låten som jag lärt mig på vår Mac i GarageBand. De låtar som jag kommer presentera från östra Värmland, är efter Per Saxholm och Lennart Gybrant. Kommer inte att hålla samma tempo som jag gjorde i vår/tidig sommar med en låt per vecka, men jag tar det lite när det passar. Är jag i form kan det kanske blir två låtar i veckan – vi får se.
Lite reklam för Per Saxholms nya skiva.
Foto Anders Norudde.
Per Saxholm har ju nyligen gett ut en ny skiva i år 2020 som heter “Lite å varje”. Klicka på länken intill så får du mer info om skivan och var du hittar mer info var du kan köpa skivan.
Thomas Fahlander har kommenterat låten på mitt inlägg på Facebook. Han säger: Vattrangi ligger i Säfnäs i Dalarna. Namnet kommer av att vattnet var trångt och avsnörpt mellan sjöarna. Polskan är efter Carl Johan Larsson som var granne och spelkamrat med Viktor Gustafsson. Carl Larsa sågade av sig vänstern och fäste stråken i en protes och spelade. Jag har sett det på en film. Hans barnbarn lever. Viktor dog 1932. Jag lärde mig av sonen Yngve (1903-1979) som jag cyklade hem till. Jag lärde mig en säckpipslåt som jag i min tur lärde Per Gudmundson.
Här nedan kommer en ny inspelning, en “Polska efter Viktor Gustavsson Vattrangi”.Polskan är ifrån gränsen mellan Värmland och Dalarna polska efter Viktor Gustavsson i Vattrangi. Vattrangi ligger NNO om Filipstad, i skogarna NO om Rämmen. I denna version av polskan har jag tagit i ordentligt, det blev ett helt spelmanslag. Här är min kraftfulla tolkning/version av polskan! Håll i er för nu kör vi!!
I dessa covid-19-tider försöker jag att roa mig så gått det går med mina fioler, så att jag inte tappar bort mitt spel helt och hållet nu när jag bara är hänvisad att spela med mig själv. Det kanske låter deppigt – men det är lätt att gräva ner sig å bli deppig nu när alla mina och andras engagemang och speltillfällen nu är inställda tillsvidare. Men för att liva upp mig och er andra som kikar på min blogg så bjuder jag här kommer en polska som jag hittade på YouTub efter spelmannen Sven Larsson i Väse. Väse ligger utanför Kristinehamn på väg mot Karlstad. Sven tillhör spelmän som spelar låtar från den östra delen av Värmland. Har även en inspelning med Per Saxholm med denna polska som jag spelar på detta inlägg. Såhär nedan har jag gjort ett lite arr. på låten efter Sven Larsson i Väse
Bilden ovan är Sven Larsson i Väse spelandes på sin fiol.
Polska efter Sven I Väse efter hans far Emil Larsson I Dalsskogen – detta är min tolkning av polskan.
Mina spelkompisar Per Saxholm Karlskoga och Lennart Gybrant Daglösen har träffat Sven många gånger. Så här nedan har Per Saxholm skickat lite om vad Per och Lennart gjorde tillsammans med Sven. Finns i ett annat inlägg på min blogg datum V 17 22 april ” Folkmusik från hemmet i dessa covid-19-tider”.
Jo, Både Lennart o jag var många gånger till Sven Larsa. Ibland var vi tillsammans och låg över o ”spela beter” – ibland åkte vi var för sig, ibland på dagsturer ibland låg man över.
Sven hade mycket att berätta om sin hembygd och jag åkte ibland runt med honom och besökte olika ställen i Väse. Han kom också till Brattfors o var med där, bl.a. vid begravningar av andra musikerkollegor (Nils-Owe Moberg från Jonsbyn t.ex.). Han kom även när vi hade musikarrangemang. Vi gjorde dessutom ett radioprogram en gång tillsammans med just Nils-Owe hemma i Jonsbyn, Lindfors tillsammans med Beng Borr från Brattfors, Sven o jag. Nils-Owe var son till Måler-Gustaf i Jonsbyn som Lennart spelat mycket med. Svens son Konrard hade ett radioprogram som hette: ”Hört i Hälga” där vi muciserade, och spelade gamla låtar. Kanske finns det kvar i Värmlandsradions arkiv någonstans?
Sven var även med vid ett spelmansmöte i Hembygdsgården i Karlskoga, då jag skjutsade honom dit. Har även en fiol som jag köpte av Sven, han gjorde fioler.
Så … nog har jag träffat Sven Larsa i Väse alltid!! Spelar många av hans låtar, Lennart o jag spelar nog både samma o lite olika!
Här kommer ett YouTub-klipp på när Sven Larsson i Väse spelar den polskan som jag lärt mig från detta YouTub-klipp. Det är Bengt Lindroth som har filmat detta inlägg med Sven. Bengt Lindroth är musiker och spelman och är en utav medlemmarna i “Skäggmanslaget”.. Bengt har på 1980 o 1990-talet filmat många Värmländska spelmän. Filmerna finns att se om man tar kontakt med någon från Värmlands Spelmansförbund.
Polska efter Sven I Väse ef hans far Emil Larsson I Dalsskogen, Sven spelar polska på sitt sätt.
En måste ju ha lite kul hemma, nu när jag/vi alla inte kan träffas o spele!! Efter veckans rapporter från smittskyddsmyndigheten så har nu återigen alla mina inplanerade träffar med olika spelkompisar o träffar med MA 1 – gruppen ställts in – igen. Så jag fortsätter att lära mig nya låtar från östra Värmland av Per Saxholms och Lennart Gybrants inspelningar som jag har hemma på datorn. Kommer också att gräva lite djupare i Per Anderssons Närke-låtskatt från 1731 MA 1. De låtar ifrån östra Värmland o Närke som jag lärt mig, kommer jag att lägga ut på Facebook och på bloggen på min hemsida.
Här kommer en “Hambopolska efter Spelman Glys”. Har lärt mig låten efter Per Saxholm. Här kommer min tolkning av Hambopolskan.
Har fått en sån roliger kommentar från spelmannen i Värmland Clas Hallgren. Hans skriver på Facebook på sin goa värmländska: E hambopolske mä träflisor i r-va. En go bete!
Karl Axel Fahlström “Glysen” född 12 feb. 1847 i Egeby Tysslinge församling död 16 januari 1928 jordfästes i Olaus Petris gravkapell. Glysen var en spelman som vandrade runt i Kilsbergen och livnärde sig mest på att sälja klockor.
Nedan ett citat från boken Spelman Glys och de andra av Thomas Eriksson Garphyttan sidan 100
“Glysen gjorde regelbundna vandringar upp till fem gånger varje år en fast rutt från Boängen utanför Ervalla i öster, via Närkes-Kil upp över Bocksboda till Viker. Vidare norr ut till Loka Brunn för att så småningom komma till Filipstad där han sedan vände på klacken. Undantagsvis kunde han göra avstickare till Mullhyttan samt Nora och Linde bergslager. Han gjorde sina klockaffärer, men hade föga intresse av ta något arbete”.
Men spela dä kunde han!
Bilden till vänster är hämtad från en bok “Spelman Glys” och de andra” av Thomas Eriksson Garphyttan.
Informationen om “Glysen nedan har jag fått av Per Saxholm
Karl Fahlström som han hette kallades ”Glysen” för att han blev exalterad när han spelade ”Skams polska” och fick en stirrande blick. I Loka och i Grythytte-trakten gick han under namnet ”Soter-Karl”. På sina vandringar låg han ofta över vid masugnskransar eller i kolarkojor. Så han blev ”svart som en sotare”. Alla de äldre i Loka-trakten som jag träffat kallade honom för ”Soter-Karl”. Men de visste om att han också kallades ”Glys”. I Kedjeåsen var det viktigt att säga ”Spelman Glys”.
Bilden ovan har fotograferats av Greta Adrian någon gång under Glysens sista levnads år.
Han fick ofta framträda när han besökte Loka Brunn. De lät bygga som en balustrad framför Stora Societeten där han satt och spelade. Han satt även vid det lilla lusthuset utanför Brunnskyrkan och spelade. Spelman Glys kunde också sitta efter vägkanten o spela, om det så föll sig.
Karl vandrade även genom skogarna in på Värmlandssidan; Kroppa härad alltså trakterna kring Gammelkroppa, Nykroppa och finnmarkerna i Storfors. Där sade de att när hans fiol ibland gick sönder, under vandringarna, så lappade han ihop fiolen – och den lät då ännu bättre!
Spelman Glys hade en stuga vid Torrvarpsund (mellan Loka o Grythyttan) där han stannade till mellan alla sina vandringar.
Många är det jag har träffat som berättat om Glysen för mig …
Så själva låten; den är efter Edvin Hammarbäck, Kedjeåsen, norra Karlskoga. Jag lärde mig den i tonåren av Edvin, som berättade om hur Spelman Glys ”geck ômkring bôrt i stugera”.
Glysen spelade såväl ”litte enklere beter” såväl som riktigt avancerade låtar. Dansmusik men också musik som han uppträdde med; låtar att lyssna på.
Man kan väl säga att det – sett till ytan – var ett ganska stort område han genomfor på sina vandringar. Text. Per Saxholm Karlskoga
Tack Per för den intressanta informationen om Glysen jag fick av dig.
Här kommer en stor nyhet. I mitten av september/oktober 2020 – släppte Per Saxholm Karlskoga sin nya CD-skiva med gamla låtar från Östra Värmland. Skivan heter “Litte å varje”.
På CD-omslaget ses spelman “Glys” eller som han kallades “Glysen”.
Skivan kan beställas på postorder från följande två länkar nedan:
Åter på plats vid datorn efter 6 månader med jobb på annan ort. Alla spelningar som var inbokade i vår, sommar o hösten är inställda p.g.a. av covid-19. Tråkigt! Men jag får se vad jag kan hitta på.
Har fåt en massa uppdateringar på datorn som gjorde at jag fick lära om mig musikstudion. Nu har jag lär mig att hantera studion så där så jag är nöj. Så här kommer et smakprov påp en polska ifrån Värmlan i Svanskog efter Johan Skar. Håll tillgodo!
Här nedan kommer alla tio låtar i serien “Folkmusik från hemmet i dessa Covid-19-tider.
Vill speciellt framföra ett stort tack till Ola Stinnerbom som har inspirerat mig att göra något för andra i COVID-19-tiderna. Tack för all energi du Ola gav mig i dina dagliga inlägg på Facebook! Det inlägg som har etsat sig fast i min hjärna är när Ola dansar upp o ner i mer än 10 minuter. Viken kraft, styrka och balans Ola har! Mäktigt! Ola har också lagt ut många mysiga inlägg med dottern som joikade, dansade och spelandes på någon av de många fina trolltrummor som Ola har hemma.
Vill ni veta lite mera om låtarna jag spelade kan ni gå in på respektive inlägg på min blogg 2020 från v 13 – v 22.
I morgon börjar jag jobba på mitt säsongsjobb på en bygghandel i Roslagen på Väddö. Har varit kul och väldigt inspirerande att lära sig alla låtarna, arrangera låtarna lite lätt samt att svara på all kommentarer som jag fått på alla inlägg nu från vecka 13 till vecka 22. Tack till alla som lyssna, gillat och kommenterat låtarna. På något sätt återkommer jag i höst (september) beroende på hur läget med Covid-19 är då. Ha en skön sommar!!
Bilden ovan är från en uppspelning i gropen i Ransäter.
V 22 Polska efter spelmanen Karl Nilsson “Dansar kronan av bruden”.
V 21 Polska efter Adam Petter Olsson Visnum, ligger söder om Bäckhammar.
V 20 Polska efter Gunnar i Österbôtten Storfors
V 19 Polska efter Einar Frykberg från Lesjöfors. Polskan kallades för “Blå slussen”.
V 18 Polska efter Viktor Gustafsson Vattrangi.
V17 Polska “Lomians-Guten” efter Sven Larsson i Väse.
V 16 Polska” Paalsdans 1″ ur en notbok efter Johannes Nielsen Schodsberg från Ostfold i Norge.
V 15 Polska efter Carl Johan Björklund Norra Råda.
V 14 Polska efter Olof Andersson Hulteberg Eda sn.
Sista inlägget på ett tag i min blogg. Börjar mitt säsongsjobb i Roslagen på en bygghandel. Återkommer i höst och hoppas då att det kanske går att träffa mina spelkamrater igen. Längtar så efter att få träffas och spela, tjate mä varandra. Glad sommar!!
ETT STORT TACK TILL ALLA SOM GILLAT OCH KOMMENTERAT MINA MUSIKINLÄGG I “COVID-19-TIDER”!
Nu kommer sista låten på ett tag i serien ”Folkmusik från hemmet i dessa Covid-19-tider”. Avslutar med en polska från min födelseort Karlskoga. Polskan är efter spelmanen Karl Nilsson “Dansar kronan av bruden”. Lärt mig polskan efter Per Saxholm. Återkommer i höst när jag slutat säsongsjobba i Roslagen – på ett eller annat sätt.
Polska efter Karl Nilsson “Dansa kronan av bruden”.
V 21 ”Folkmusik från hemmet i dessa Vivi-19-tider”.
Vi styr kosan mot till Bäckhammar och Visnum. I Visnum fanns det en hel del spelmän, har Lennart Gybrant berättat för mig. Spelar här en polska som är lite speciell av Adam Petter Olsson. Kallar polskan för Adam 2.
För mer info om polskan kan ni klicka på länken som går till min hemsida.
Ca. Två mil söder om Kristinehamn (Krilhôla) ligger Bäckhammar och Visnums-Kil. Om ni har åkt bil söder ut och passerat Bäckhammar så känner man det på lukten. Alldeles efter vägen ligger en pappersmassafabrik (sulfit) så det går inte att missa Bäckhammar om vinden ligger på mot Vänern.
Har fått mer information av min gode vän Anders Norudde. Han säger: Adam bodde vid Vall där vägen från Närke, Svartå och Åtorp kommer fram. Är nog bara Visnum. Inte Visnum-Kil.
Noterna efter Adam är upptecknade av Leffler tror Anders. Återfinns i en sörmlandsdel. Adam hade flyttat dit.
Här nedan kommer alla tio låtar i serien “Folkmusik från hemmet i dessa Covid-19-tider.
