Fick i höstas 2019 en förfrågan av Andreas Svensson at spela säckpipa på invigningen av Folk at Heart den 3/1-2020. Jag tackade ja direkt! Jag skulle spela med en storspelman från Canada Graham Lindsey. Grayham skulle spela virveltrumma till min säckpipa. Inte nog med det, det skulle också vara en grupp ifrån HEMA i Örebro som skulle slåss med svärd under tiden som Jag och Grayham spelade. Jag valde att spela säckpiplåten ifrån Norra Råda i Värmland. Jag arrade upp låten lite lätt utifrån att det var mycket publik som då skulle vara med på invigningen av (FAH) Folk at Heart 2020. Dagarna innan invigningen skickade jag en MP3 – fil till Andreas så att han kunde få en uppfattning om hur jag tänkte spela låten. Jag fick godkänt av Andreas, Graham och fäktarna ifrån HEMA.

Här kan ni lyssna på ”Säckpiplåt från Norra Råda” enl. så som jag föreslog att spela låten på.

Jag hade ett uppdrag till under FAH. Jag och min fru samt en god vän till oss hade lovat även detta år att så och ta emot alla artister som skulle spela på FAH. jag tycker det är en rolig grej att få träffa och säga hej till alla artister som ska spela på FAH. Det skulle inte kollidera med självaste invigningsspelet som startade kl. 22:10. Under tiden som jag sprang runt i Scandic hotell sprang jag på Graham. Vi bestämde oss för att spela igenom låten med trummor så Graham fick känna på mitt tempo i låten. Lite senare när jag höll på att checka in artister kom gruppen ifrån HEMA. Vi pratade igenom lite olika detaljer som jag skulle hålla koll på. jag frågade om de ville att jag skulle spela låte lite längre? Men jag fick till svar att de skulle nog vara helt slutkörda efter 3 minuters fäktande.

Kl. 21:00 stängde vi incheckningen och gick och åt en stärkande middag så vi skulle stå oss resten av kvällen. Som volontär bjuder FAH på mat och dryck också. Det är vi mycket tacksamma för. När maten intagits gick jag till ljudteknikern och kolla de lite om det passade att ställa in ljudet. Det vara bara att köra igång att ställa in ljudet på säckpipan. Vi fick springa iväg och hämta en annan mic som lyfte fram säckpipan mera. Det är svårt att få något bra ljud när det bara fanns sångmikrofoner. Med en sångmikrofon och en annan mikrofon så startade invigningen. Allt flöt på för oss alla. Jag fick sluta spela lite tidigare än vän väntat. Fäktarna orkade inte slås under hela låten. Men det vara bara att sluta där det kändes bra.

Kvällen fortsatte för min del med att gå oh lyssna på gruppen DSH5 i restaurangen. Vilket jäkla ös. Har aldrig sett någon som öst på så mycket med en Mandolin. Det blev ett helt för mig unikt sound mellan elgitarren och Mandolinen som spelades av Lennart Hessel Örebro. Kul! Det var för mig kvällens överraskning.

Senare under kvällen så hittade jag ett gäng med Olle Linder och ett gäng från Westmannafolk med Carina Normansson, Frida med flera som stod och buskspelade på första våningen. Det var bara och hämta fiolen och hänga på det som spelades. När klockan var halv 2 så tog jag och min fru en taxi hem. Vi kände oss väldigt nöjda efter en mycket givande och innehållsrik kväll.

Jag kunde inte motstå att lägga ut denna låt som Westmannafolk spelat in på YoyTub. Ikväll den 4/1 ska jag försöka hinna lyssna på Westmannafolk på FAH 2020. Jag gillar verkligen deras låtar, sound samt utstrålning på scenen. Kan verkligen rekommendera att lyssna på detta gäng. Håll till godo!

På lördagen förmiddag den 21/12 ringde Affe mig och frågade om jag hade möjlighet att vara med och spela in några låtar som ska vara med i en dokumentärfilm. jag tvekade inte utan tackade ja direkt. Affe och jag bestämde att vi skulle träffas att och bestämma några låtar som vi tyckte skulle passa in i dokumentären. Sagt o gjort 14.00 var jag på plats i Brevensbruk hemma hos Affe. Vi valde ut tre låtar: Pollonäs MA 1 Pehr Andersson 1731, brudmarsch efter spelmanen Jan Karlsson, Dalby i norra Värmland. Det sägs att åhörarna rördes till tårar , när Jan spelade denna låt. Samt polska efter Harry helström Brevensbruk. De låtarna skulle räcka och bli över bestämde vi.

Kl.16:00 skulle vi träffa Clas Ander vid bruket vid rostugnen där vi skulle spela in musiken till dokumentärfilmen. Det är Clas som ska filma och spela in oss. Clas ska göra en dokumentärfilm om musiken i Brevensbruk. Vi gjorde oss iordning och stämde fiolerna. Vi fick också fixa till våra kläder så att vi var helt svarta. Vi blev tejpade lite här och var innan Clas var nöjd med våran outlook. Clas hade tänt en brasa inne i rostugnen som sprakade gemytligt. utanför ingången till rostugnen blev Affe och jag placerade. Sen var det bara att sätta igång och spela. Jag kan bra säga att efter ett litet tag gjorde sig kylan påmind. Fingrarna blev stelare och stelare. Så vi kämpade på en stund innan Clas var nöjd. Efter inspelningen åkte vi hem till Affe för att spela in alla våra tre låtar som Clas eventuellt skulle ha med i dokumentärfilmen. Efter två timmar var vi klara och kände oss alla tre nöjda med eftermiddagen. Affe bjöd mig på en underbar middag innan jag styrde kosan hem till Örebro. Affe vandrade iväg till rostugnen där ett fackeltåg skulle vara. Sen på kvällen blev det musikunderhållning inne i rostugnen. Mycket musik finns det i Brevensbruk. Ska bli kul at se resultatet senare. Tack Affe för att du ringde! Tack Clas för att jag och Affe fick vara med i din dokumentärfilm om musiken i Brevensbruk.

Åkte ner från Örebro till Pehr och Helene i ös regn för att spela till dans i deras kapell denna kväll. När jag väl kom ner så hade regnet upphört. Jag var där rätt tidigt och inne i köket träffade jag Karin och Thor-Leif som höll på för fullt att fixa fika inför kvällen. Pehr Falkenström och Anders Norudde hade haft en heldagskurs och lärt ut låtar efter Olof Andersson.

Efter en stund började det strömma till med folk. Anders körde igång med att spela till dans. Sen spelade Bosse Jansson, Pehr Falkenström och jag till dans. Det blev en kärt återseende och självklart spelade vi en hel del gamla Klarälvdalslåtar. Det var genom Bosse som jag lärde känna Pehr. Det var så där en 42 år sedan. Tiden gå fort när man har roligt! När Klarälvdalstrion slutat spela så fortsatte jag själv med att spela till dans. Jag hade bestämt mig för att bara spela öst Värmländska låtar. Jag hade valt låtar som jag visste att ingen hade hört tidigare. I slutet av mitt pass så hoppade Anders Norudde in och kompade mig med sitt grova härliga kom. Resten av kvällen  ägnade jag mig åt att vara social. Jag satt länge och pratade med Bosse J:s fru innan jag satte mig i bilen och åkte hem. Det är trevligt att komma ner till Svinnersta kapell och spela och träffa lite spel och dansfolk. Det är det som är folkmusik för mig – att få vara delaktig i ett arrangemang (inte konsumera folkmusiken) utan kunna bidra med det jag kan – spela till dans! Det är det allra roligaste tycker jag.

På bilden till vänster spelar Pehr Falkenström Bosse Jansson och jag till dans. Bilden är tagen i Svinnersta kapell vid ett annat tillfälle.

Denna polska nedan är efter Ernst Pettersson Brattfors. Jag kallar den för ”Fin låten” och polskan spelade jag till dans.

Det var länge sedan vi såg! 6 månader sedan. Det blev ett kärt återseende iallafall uppskattade jag väldigt mycket att få träffa Per Saxholm och Anders Norudde å bara spela öst Värmländsk musik. Tyvärr så kunde inte Lennart Gybrant vara med denna gång. Vi träffades hemma hos Anders i Karlskoga nere i Anders fiolsjukhus till en gemytligt sprakande brasa som Anders tänt. Vi spelade både nya och gamla låtar, det blev hela sju nya låtar denna gång. Jag förstår inte hur Per Saxholm kan komma ihåg så många låtar! Det är beundransvärt och en ära att få spela tillsammans med Per – åså självklart Anders förstås.

Tre gamle Karlskoginger tjoer på nere i Anders fiolsjukhus.

Anders hade bullat upp med fika när så vi fick tjate upp oss lite innan vi började spela. Det tände till riktigt ordentligt i slutet av kvällen. Då ville Per att vi skulle träffas en gång till nu redan i december. Sagt å gjort – vi ska träffas igen å spela redan i början av december trotts att Per då har en av de mest hektiska tiderna som präst framför sig. Men en måste ju roe sig också. Så vi avslutade kvällen med att vi ska höres å i början av december. Ser fram emot den träffen. Tack Anders för din gästfrihet o tack Per för att du är den du är!

Här nedan spelar vi en låt som Per håller på att lära ut till oss på sitt sätt som han säger ”Ja speler som di gamle gubbera lärt mig”. Det är sådana här låtar som inspirerar mig med sina taktförskjutningar och lägga till takter lite här å där. KUL TYCKER JAG!

Polska efter ”Fiol Pelle” från Djuprämmen. Denna variant på polskan är efter Per Saxholm.

Jag kom tidigt till Wadköping o teaterladan. Behövde rigga upp mig på anläggningen så att jag inte behöver slita så hår när jag nu ska spela till dans i 4:a timmar. Dansinstruktörerna Torbjörn Sjöberg och Yvonne Hansen ledde dansinstruktionerna för eftermiddagen. Strax innan kl. 12:00 ramlade alla kursdeltagarna in. Det var ett gäng från Karolinska skolan Estetprogrammet som stod för det största deltagandet i danskursen + några äldre personer. Totalt tror jag det var ca. 26-30 personer som var anmälda till kursen. Kul med lite ungdomar på Felans danskurser. Det var ett härligt gäng som gav järnet hela tiden på danskursen. Torbjörn o Yvonne började med att lära ut schottis. Så fram till pausen efter ca 2 timmar så spelades och dansades det schottis. Fika paus med vätska och frukt. Sen efter fikapausen skulle det läras ut någon slags grundpolska eller som Torbjörn och Yvonne kallade polskan för ”Klarälvdalspolska” men jag spelade väldig lugnt och jämt så för mig var det en grundpolska. Allt eftersom tiden gick fick jag öka tempot i musiken. Men då var många av kursdeltagarna så trötta å slutkörda så det fick bli en längre paus där Torbjörn och Yvonne visade upp lite olika typer av polskor som jag spelade till. Efter kursen var alla deltagare trötta men nöjda. Pratade lite med läraren för denna klass och hon var väldigt nöjd med kursen och hon blev också väldigt imponerad av den musik jag framförde till danskursen. Karolina sa till mig: ” Du spelar otroligt rytmiskt och med en härlig glädje i musiken”. TACK för den fina kommentaren Karolina! Den fina kommentaren kommer jag att bära på en sidenkudde fram genom livet. Kursen avslutades i en ring och kursledarna och jag hälsade alla välkomna till Felan kvällen med Vågspel som kvällens huvudatraktion. Jag packade sedan ihop mig för att åka hem och äta och ladda om inför kvällens dansspel på Felan.

Kvällens begivenhet på Felan denna lördag var Vågspel med Alice Klint och Kristin Kennemark. Två tjejer från Västergötland som nu går på musikhögskolan i Örebro respektive Malmö. De två unga tjejerna har spelat ihop sedan unga år.

På bilden ovan ”Vågspel” med Alice Klint och Kristin Kennemark. Fotograf okänd.

Efter konserten med Vågspel skulle jag spela till ”Dansintroduktion”. Det var den glade skåningen Andreas Svensson som skulle hålla i dansen efter Vågspelets paus efter konserten. Det blev en kul och mycket improviserad dansintroduktion av Andreas. Så det gällde att vara med på vad Andeas kom på o hitta musik till hans idéer. Som tur var så kom Lena Linder och hjälpte Andreas att hålla i introduktionen. Bra jobbat Andreas och Lena! Det blev en kul dansintroduktion efter konserten. Det som var ännu mera kul var att några utav ungdomarna från eftermiddagens danskurs hade letat sig till Felan kvällen denna kväll. Pratade lite med ungdomarna och de var väldigt nöjda med hela dagen å kvällen.

Sen tog Vågspel över dansspelet. Efter en stund var det så dags för mig att ta över dansspelet medan Vågspel tog en paus. Jag hade bestämt mig för att bara spela öst värmländsk musik. Jag presenterade min idé för den kvarvarande danspubliken att här kommer det låtar som ingen av er idag har hört tidigare. Jag spelade 30 min Karlskoga och öst värmlandslåtar. Det var en hel del dansare som jag fick spela för samt prova låtarna på.

Nedan en polska som jag spelade till dans: ”Fiol Pelle” efter Erik Pettersson Djuprämmen ovanför Lesjöfors. Jag har lärt mig låten utav Lennart Gybrant och Per Saxholm. Dettta är en version som mest liknar Lennart G:s tolkning av låten Här spelar jag med mig själv en fyrakanalers inspelning på vår Mac.

Sen tog Vågspel över dansspelet igen.Det blev ett kort övertagande för sen verkade dansfolket ha slut på energin. Så kvällen avrundades strax efter 22.30. Tack Vågspel och Felan för denna gång! Det var en kul speldag som jag gärna gör om. På återseende!

Den 27 oktober hade blivit inbjuden till en spelträff hemma hos Olle Linder i Örebro. Detta spelgäng har träffats några gånger tidigare men jag har då inte kunnat varit med. Men nu var det dags att se vad de håller på med. Jag hade fått lite förhandsinformation av Alf Ekblad innan träffen och vad det var för slags musik gruppen pysslade med.

13:00 traskade jag in hemma hos Olle. Det var spännande och se vilka som jag skulle träffa. Det var 7 st som var anmälda till träffen utav ca. 20 st inbjudna. Förutom jag så träffade jag Pehr, Ulla-Carin, Affe, och så några nya bekantskaper, Lena och Christer ifrån Härad utanför Strängnäs och så Olle förstås å så jag. De verktyg vi spelade på var fioler, nyckelharpa och gitarr. Detta gäng letar i gamla notsamlingar från Närke. På agendan idag togs det upp låtar ifrån MA 1 ano 1731. Alltså låtar som har några år på nacken. Spännande att få lära sig lite nya (gamla) låtar från Närke. Örebro Barock spelar dessa låtar.  Vi startade med att käka lunch tillsammans. Olle hade delat ut olika uppdrag vad vi skulle ta med oss för käk. Dags för spel! En eller ett par låtar kunde jag, men annars fick jag spetsa öronen för att hinna med att att lära mig så mycket som möjligt av de låtar som spelades under eftermiddagen. Ett fika ingick i eftermiddagsträffen – sen fortsatte spelet till ca. 17:30. Innan vi skildes.

Vi bestämde ett nytt datum för nästa träff. Nästa träff blir den 8/12-2019 hemma hos Lena och Christer i Strängnäs. Ska bli kul att få göra sig mer bekant med Christer å Lena. Nu i veckan har Alf skickat kopior från den gamla notboken från 1731 MA 1. Jag ska försöka dra ut noterna på papper till nästa träff samt lära mig de låtar vi spelade. Kul initiativ att sitta tillsammans och lära sig gamla låtar ur en notbok från 1700-talet. Det passar mig alldeles utmärkt bra att lära sig nya låtar i grupp. Är lite dålig på att läsa rytmerna i notbilderna.

Här kommer ett musikexempel på hur vi tolkar musiken från notboken. Vi håller på och lär oss låten.

Så bar det nu av in till Kristinehamn och till Ölme Diversehandel. Det är en upplevelse att bar få komma till Ölme Diversehandel och spana in allt som finns där. På nedervåningen så ligger det en restaurang och ett museum. I Museet kan du kicka runt på en massa gamla saker som kunde finnas i en gammal affär från tidigt 1900-tal. SPÄNNADE! En trappa upp på övervåningen skulle vi hålla till. Det var ett rock band som skulle spela senare under kvällen som soundcheckade när vi kom. De var snabbt klara.

Vid halvfem fem tiden var vi alla samlade så det var bara at köra igång och soundchecka. Konserten skulle dra igång kl. 18:00 – men var är publiken? Vi var lite fundersamma om det skulle komma någon publik så tidigt på kvällen. När det var 20 min. kvar innan vi skulle dra igång konserten såg det inte så lovande ut. Men 10 min. innan konserten skulle börja så började det röra på sig i trappan. Folk hade suttit nere i restaurangen och käkat innan man tog sig upp för trapporna med resterna kvar av den mat man beställt. Kul!! Själva konsertlokalen var långsmal med väldigt lågt i taket. Vi stod på en av långsidorna, så publiken satt väldigt nära de som spelade. Vi fick en väldig nära och tät kontakt med publiken vilket jag gillar väldigt mycket. Det fans även en bar på övervåningen där publiken kunde köpa öl, vin och div. tilltugg. Efter soundcheckandet hade vi några minuter på oss att fylla på energidepåerna så vi skulle orka den långa konserten. Vi presenterades av en representant från Folkmusikföreningen ”Varnans. Sen var det bara att köra igång vårt första spelpass av konserten. Vi hade för omväxlingens skull börjat med en ny låt för oss i gruppen. ” Fin låten”, en trad.låts travare efter klockare Bergman från Karlskoga. Vi hade många nya låtar som vi nu för förstagången i skarpt läge ska prövas inför publik.

Foto Angelika Olsson.

Ca. 15-20 minuters paus fick vi innan vi körde igång 2:a konsertdelen. Det kändes väldigt avslappnat och avspänt och vi fick publiken med oss. Anders piggade upp publiken ibland med några nya skämt – så allt kändes bara bra. Vi avslutade vår konsert med Anders Noruddes komposition ”Stålbadet”. Vi spelade ett extra nummer innan vi avslutade konserten med ett extra nummer som alltid finns med som extranummer, ”Konvultionslåten” av Anders Norudde. Ingen närmare presentation av den låten behövs. Efter konserten slut hade vi också möjlighet att prata med publiken samt sälja våra skivor. Alla i publiken verkade vara jätte nöjda med det de fick höra.

Efter konserten blev vi alla i BBB bjudna på mat utav krögaren på resturangen på nedervåningen. Tack för maten – den satt bra efter en lång konsert. Vi satt och småpratade och bestämde ny tid som vi ska träffas för att repa igen. Vi har ju det stora symfoniorkester projektet på gång med Staffan Sjösvärd. Så vi ska träffas i Rättvik i januari 2020  prel. och repa in lite nya låtar.

Jag kan bara sammanfatta denna spelning med att säga – Avslappnat, fin kontakt med publiken, trevligt ställe att spela på, väl mottagande.

Avslutningsvis – Blå Bergens Borduner har gjort många konserter, dansspelningar etc. Men vi har aldrig haft en sådan lång konsert, 2 timmar och 20 min med 20 minuters paus. Det slår alla rekord i BBB:s 35-åriga historia. Tack till Folkmusikföreningen ”Varnan” samt krögaren och de på restaurangen som serverade oss den god maten efter konserten. TACK!!

Skönt att komma hem och få mera tid och möjlighet att spela. Det har varit lite dåligt med spel när jag jobbar. Finns inte mycket tid o ork till spel. Men nu har jag mer möjlighet till spel. Åker på semester med min fru 29/9-2019 till 07/10-2019. Så från 8/10-2019 är jag åter på plats vid bloggen.

Jag har inte så mycket planerat ännu. Men jag ska spela med Blå Bergens Borduner som har en spelning 25/10-2019 i ”Krillhôla” (Kristinehamn). Helgen innan repar jag tillsammans med Blå Bergen. Här finns lite mer info om arrangemanget: Folkmusikgruppen ger konsert på Loftet i Ölme diversehandel i Kristinehamn.

Sen får vi se vad Staffan Sjösvärd får för napp med Blå Bergen och symfoniorkesterprojektet. Staffan har vad jag förstår fått upp lite nya kontakter med några nya orkestrar som är intresserad av Blå Bergens musik arrad för en hel orkester. Här på denna länk kan ni läsa om: Symfoniorkesterprojektet tillsammans med Blå Bergens Borduner. Länken kommer från min blogg.

Jag har också skickat in om en förfrågan om att ”Gôbbera” det vill säga Lennart Gybrant, Per Saxholm, Anders Norudde o så jag. Vi fyra vill gärna komma och spela på Korrö sommaren 2020. Har haft kontakt med Anders Smedenmark och hittills så ser det positivt ut för ”Gôbbera”. Vi får se hur det går.

Sen har jag i augusti redan bokat en bröllops-spelning för 2020 i augusti. Kul när det finns god framförhållning i bröllops-planerandet. Ser fram emot när jag ska börja planera med det blivande brudparet.

Sen hoppas jag att få fortsätta lära mig nya Karlskoga och öst Värmlänska beter av Per Saxholm och Lennart Gybrant. Vi håller på och planerar en första träff nu i höst 2019.

Här nedan kommer en betraktelse över jobbvåren/sommarn och tidig höst i Roslagen som gick så fort. Spelar en bete ifrån Brattfors till bildspelet. Det är min egen tolkning av låten.  Spelar en polska ifrån Brattfors efter Ernst Pettersson och Helge Henriksson. Har lärt mig beten av Per Saxholm, min egen tolkning av beten. Håll tillgodo.

Finns en text till låten också efter Kay Isacsson.:

”Sicken litten en som ligger på gata, sicken liten en som ligger där. Ta en pinne och pirk’en dänna, lätt’en inte bare ligge där”. Andra reprisen trallas.

Finns en vers till efter Kerstin Bäckdahl:

1. ”Å secken liten en sum legger i diket – å secken liten en sum legger där – ta en pinne å peta upp han å låt en inte legge där å frus i hjäl. 2.

2. Å secken liten en sum legger i diket – å secken liten en sum legger där – Ta opp han å ge´n puppen å låt en inte legge där å törst ihjäl”

Har fått en Mp3-fil av Kerstin Bäckdahl på en version av ”Sicken liten en”. En version i från en LP från Västergötland som heter  ”Hôl i vägga” : visor och ramsor från Västergötland.

Hade blivit inbjuden på ett bröllop i Kråktjärn norr om Sala. Det var Blå Bergens Borduners musikproducent Fredrik Fredrik PomPom Bengtsson som skulle gifta sig med sin Josefina Paulsson. Att hitta till Kråktjärn var en bedrift. Den väg som GPS:en visade var helt blockerad av ett antal timmerbilar. Så jag styrde kosan med min upphottade SAAB-husbil till närmaste by. Där träffade jag en av byn raggare i ett riktigt vålåk. Han var jättetrevlig!  Han visade mig en genväg som tillslut bara var en grässträng o två spår att köra på bland alla stenar. Jag kom hel å lycklig fram till Kråktjärn där det var full rulle på alla förberedelser. Det hade fixats en campingplats där jag kunde ställa min bil för övernattning.

Jag gick runt å hälsade på alla gäster. Hittade Per Saxholm min gamla kompis från Karlskoga tiden, som skulle viga brudparet. Maten till knytet ställde jag i jordkällaren o sen vandrade jag ner till platsen där brudparet skulle vigas av Per Saxholm. Nedanför campingen mot sjön hade brudparet ställt iordning en plats där själva vigseln skulle äga rum. Alla gästerna samlades nu runt gången där det låg jättefina trasmattor som ledde till själva ceremoniplatsen. Per Saxholm spelade ingångsmarschen.

Per Saxholm spelar ingångsmarschen till brudparet.

Under vigsen spelades det mycket av olika musiker vilket var mycket trevligt. När själva vigseln skulle ske så hade brudparet bestämt att det skulle göra det nere vi sjön tillsammans med de två vittnena. Vi gäster fick stå lugnt kvar. Under tiden så blev vi underhållna av olika musiker som spelade en massa härliga låtar. Sen kom brudparet tillbaks från sjön. Vi gäster fick sen vara med om en förkortad vigselakt vid själva ceremoniplatsen. När brudparet vandrade från ceremoniplatsen upp mot ladan spelades det en nykomponerad brudmarsch som Carina Normansson, Erika Lindgren/Liljenstolpe och Åsa Andersson komponerat en repris var.

Vi samlades sedan utanför ladan där vi skålade å hurrade för brudparet. sen minglades det, spelades och umgicks innan middagen startade kl. 18:00.

Tre utav ”Spel-Stinorna” underhåller.

Sen började festen ordentligt när alla bröllopsgäster satt sig ner. Den ena efter den andra musikuppvaktningen avlöste varandra. Det blev en mycket trevlig fest. Jag o Stefan Ekedahl satte oss bredvid ett mycket trevligt par. Så middagen gick fort. Självklar spelade jag, Per Saxholm och Stefan Ekedahl en låt för brudparet under middagen. Vi spelade en variant av ”Napolions marsch över Alperna.

Per Saxholm och jag Ulf spelade en trudilutt tillsammans med Carina Normansson. Jag kom på ett bra namn på gruppen ”Skönheten o Odjuren” Vad säjs om det namnet? Det kanske kan ge nôgra spelninger!

Festen fortsatte sedan med den obligatoriska brudvalsen och avlöstes sedan med Kadriljdans. Utanför ladan blev det fart på buskspelet. Jag själv fastnade på verandan på ett utav boningshusen på gården. Där träffade jag tre utav fyra Spelstinor – Carina Normansson, Erika Lindgren/Liljenstolpe och Åsa Andersson. Där blev jag fast större delen av natten och spelade tillsammans med dem. JÄTTEKUL!!!

Efter midnatt någon gång så plockades maten fram för nattavickning. Det smakade bra!

När klockan var halv tre så tyckte jag det var dags att hoppa åla mig in i min nykomponerade husbil för att få lite skönhetssömn. Sagt å gjort – jag tackade för mig o la mig för att sova. Tack Fredrik o Josefina för att jag fick dela eran glädje när ni gifte er den 29/6-2019 i Kråktjärn! Det blev ett fint minne för mig som jag på detta viset vill dela med mig av till er och andra i min läsarkrets. Tack!! All lycka till er båda i all framtid! Ulf.

Några bekanta som jag träffade på festen.  Esbjörn Hazelius och Shelly Phillips USA. Shelly var och hälsade på Stefan i Rättvik och de samanstrållade på i Kråktjärn.